Kap 21 " If It Was Meant To Be It Will Be"

Publicerad 2012-10-16 12:13:52 i If It Was Meant To Be It Will Be,

Nats Perspektiv

”Jag står utanför” Sa Justin i telefonen medan jag drog på mig jackan och låste dörren. ”Jag är på väg ner nu” sa jag och väntade otåligt på att hissen skulle komma. ”Jag väntar på dig” Sa han och la på. När jag kom ner stod han där och väntade som vanligt. ”Hej” Sa jag och hoppade in. ”Tja” Sa Justin och log. Jag tog ett djupt andetag och andades ut. ”Att du alltid ska vara i sista minuten” Sa Justin och flinade.  Jag kollade surt men oseriöst på honom.  Det skulle bli så kul att få se Justin sjunga i en studio. Fast det skulle inte bli helt nytt eftersom att jag hör honom gå runt och nynna på massa låtar mesta delen av tiden.

När vi kom fram så stod det massa fans utanför studion. Det skrek och blev helt galna när vi kom med bilen. Som tur var så körde Moshe framför oss med hans bil så det gick rätt bra. När vi kom till parkeringen så möttes vi av två killar. När vi hoppade ut började de gå mot oss. Den ena killen var lite mörk, hade svart hår och ungefär lika lång som Justin. Den andra killen var också lite mörk men var rätt lång och större. ”Tja bro” Sa Justin till den ena killen. Dem gjorde något slags handslag och sedan kollade dem på mig. ”Det här är Nat” Sa Justin och log mot mig. ”Hej på er” Sa jag och log. ”Det är jag som är Alfredo” Sa Alfredo och log. ”Och jag är Kenny” Sa den andra.
Vi började gå in mot studion och dem båda verkade vara snälla och roliga. Vi möttes av ett stort rum med massa människor. Alla pratade med varandra och var glada. Det kom fram personer och hälsade och jag försökte komma ihåg alla namnen.

Justins Perspektiv

Jag satt och kollade på Nat som pratade med Alfredo.  Dem skrattade och såg ut att ha jätte kul tillsammans. Jag kände avundsjukan inom mig men avbröt direkt mitt tänkande. Jag gillade väl inte Nat mer en som en kompis. Eller? Jag kollade på hennes fina leende. Men vad håller jag på med. Jag började gå mot dem. ”Vad skrattar ni åt” Sa jag och ställde mig bredvid dem. ”Den här killen har värkligen humor” Sa Nat skrattade. ”Men Justin, kan inte du sjunga en låt nu” Sa Nat och gav mig ett leende. ”Såklart jag kan, kom” Sa jag och tog med henne till rummet där det fanns gitarr och andra instrument. Jag tog gitarren och körde de första ackorden. Sedan började jag sjunga Be Alright.
You know that I care for you
 I'll always be there for you
 promise I will stay right here, yeah
I know that you want me too,
Baby we can make it through anything
Sjöng jag, och när dem sista raderna kom kollade jag in i hennes ögon. Hon log stort mot mig och det såg ut som om hon skulle gråta vilken sekund som helst. ”Det var den bästa låten jag någonsin hört” Sa hon och kramade mig hårt.

När vi kom ut igen så kom Alfredo fram till mig. Nat log mot mig och gick sedan iväg för att gå på toa. ”Bro, vad hände där inne” Sa Alfredo hon knuffade till mig lite löst. ”Jag sjöng bara en låt för henne” Han kollade skämtsamt på mig. ”Värsta drömprinsen du är” Sa han och skrattade. Jag knuffade till honom. ”Dude, har du blivit kär eller” Sa han och kolade frågande på mig. Jag tänkte efter lite innan jag sa det. ”Det känns som att jag börjar gilla henne mer som en vän” sa jag och såg Nat komma gåendes mot oss igen.

Hoppas ni gillar kapitlett! Det kommer ett till ikväll :) Komentera
Kram Hedda

 

Kommentarer

Postat av: Madeleine

Publicerad 2012-10-16 18:24:37

Asbra! Mer än som en kompis? <3

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela