Kap 26 "If It Was Meant To Be It Will Be"

Publicerad 2012-10-26 20:56:00 i If It Was Meant To Be It Will Be,

 

Nats Perspektiv

”Vart har du lagt Oboyen ” Skrek Jess från köket. ”Jag tror den står i högra skåpet” Skrek jag och började gå mot köket. När jag kom in såg jag en både trött och irriterad Jess. Det är så typiskt Jess att vara grinig på morgonen när hon inte får sin Oboy. Jag skrattade tyst för mig själv. Jag gick fram till skåpen och öppnade alla men hittade tyvär inte någon Oboy. ”Tyvär Jess, jag tror inte det blir någon oboy idag” Sa jag och klappade henne på axeln. Hon kollade surt på mig och gav ifrån sig ett konstigt ljud sen gick hon ut.

Vi kollade på tv och hade tänkt att bara ha en slapp dag. Killarna hade fullt upp så varför inte. Plötsligt hörde jag hur min mobil lät från sovrummet. Jag suckade och gick in till mitt rum. ”Hallå” Sa jag trött. ”Hej gumman” Sa mamma. ”Mamma! Å hej, jag saknar er jätte mycket. Hur mår pappa” Sa jag ivrigt. ”Jo det var därför jag ringde” Sa mamma tyst. Det var något som var fel och jag kände hur jag fick en stor klump i magen. ”Mår han sämre” Sa jag tyst. Mamma sa inget på en stund. ”Mamma säg något” Sa jag lite högre. ”Ja han mår sämre, mycket sämre” Jag kände hur mina ben vek sig och jag föll ner på golvet. ”Mamma jag kommer hem så fort jag kan” Sa ja och la sedan på. ”nej, nej, nej” viskade jag för mig själv. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag bara satt där och kollade in i vägen.  Jag kunde inte gråta. Jag ville gå, gå långt bort. Någonstans där jag kunde vara själv. Jag ställde mig upp och gick in i vardagsrummet. ”Vem var det” Sa Jess och kollade förvånat på mig. ”Pappa mår sämre, mycket sämre” Sa jag. ”Va” Sa Jess med en tom blick. ”Jag går ut” Sa jag tyst och vände mig om. ”Ska jag följa med dig” Sa Jess och jag vände mig om. Jag skakade på huvudet och satte på mig skorna. Jag kom på att jag skulle gå dit jag hade gått när jag ville vara själv. Bänken vid vattnet.

Jess Perspektiv

Jag var helt chockad. Jag kunde inte förstå vad Nat precis hade sagt till mig. Men jag var orolig över att det skulle hända något med Jess. Jag gick till fönstret och såg Nat gå längst med gatan. Varför ska detta hända just min bästa Nat. Jag tog min telefon och ringde Justin. ”Hallå” Sa Justin. ”Hej Justin det är Jess” Sa jag och berättade om allt som hade hänt. Justin blev genast orolig och sa att han kunde leta upp Nat. ”Vart tror du hon har gått” Sa han. Jag tänkte en stund men kom se på det. ”Du vet vid vattnet” Sa jag. ”Ja” Sa Justin. ”Där finns det en bänk och Nat har varit där flera gånger” Man hörde hur Justin satte igång bilen. ”Ja åker dit” Sa Justin. ”Bra, hejdå” Sa jag och la på.

Nats Perspektiv

Allt var så fridfullt. Det ända jag hörde var bilarna borta vid bron. Varför skulle det hör hända just min pappa. Jag tänkte tillbaka från när jag var liten. När vi tillbringade våra somrar på landet. Och när jag och pappa tog långa bilturer bara för att vi båda älskade att bara sitta i bilen. Plötsligt hörde jag någon bakom mig. Jag vände mig om och vi se Justin. Han hade en orolig blick. Jag kunde inte säga något utan vände mig bara om igen. Han kom fram och satte sig bredvid mig på bänken. Jag var ledsen och ville vara ensam. Jag skulle precis säga något när han avbröt mig med att lägga armarna om mig. Ja vet inte vad som hände men det kändes som att jag släppte allt och började gråta. ”Det är okej, du får gråta” Sa Justin och höll fortfarande armarna om mig. Ja vet inte hur länge vi satt där men jag klagade inte. Det var tryggt och jag hade kunnat sitta där i flera dagar utan at tröttna.

Efter ett tag så skjutsade Justin hem mig. Vi pratade lite i bilen och jag berättade att jag skulle åka till Sverige ett tag. När vi kom fram följde han med upp till dörren. ”Jag kommer sakna dig, och du får ringa och berätta hur det går” Sa Justin och kramade mig igen. ”Jag kommer sakna dig också, och jag kommer ringa” Sa jag och log snett. Vi sa hejdå och sen gick jag in. I köket satt Jess med datorn. När hon såg mig gick hon fram och kramade mig. ”Jag kommer åka till Sverige” Sa jag. ”Och jag följer med dig” Sa Jess och log.

Förlåt att kapitlet kom lite sent men det kommer ett till ikväll så det är bara att vara beredd. Komentera :)

Kommentarer

Postat av: Madeleine

Publicerad 2012-10-27 12:57:41

Nooooooooo! <3 :(
Stackars dem

Postat av: Julia

Publicerad 2012-10-28 10:31:26

Super bra!! Hoppas att nat och justin blir tillsammans sen :D

Svar: Vi får se ;)
gotmegood.blogg.se

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela